Sverigedemokraterna har svårt att definiera vad som utmärker det svenska och västerländska i sin kamp mot moskébyggen. Det blir därför intressant att veta vilken muslimsk byggnadstradition det är som åsyftas, hur en moské är utformad och vad som med denna byggnad så radikalt avviker från den västerländska byggnadstraditionen? Arkitekturhistorisk vilar muslimsk och kristen arkitektur på samma antika arv, varför det är byggnadens funktion Sverigedemokraterna motsäger sig, men lindar in det i svepande formuleringar.
I budgetförslaget 2010 till Karlskrona kommun slår Sverigedemokraterna fast att: ”Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras i vår kommun. Sverigedemokraterna säger således nej till den planerade moskén i Kungsmarken.”
Det första som slår läsaren, är vad Sverigedemokraternas byggnadshistoriska och estetiska uppfattningar har i partiets budgetförslag för 2010 att göra? Men samtidigt är det ett mått på partiets politiska stringens.
Vid en utblick över den muslimska världen, ses stora skillnader på hur moskéer är utformade, exempelvis i Kina, Afrika, Indonesien, Indien och på den arabiska halvön. Den mest kända och även den äldsta muslimska byggnaden är Klippdomen på Tempelplatån i Jerusalem. Denna byggnad är kanske den mest förekommande muslimska byggnad i svensk media och troligtvis har den fått stå modell för den svenska sinnebilden av en moské. Det är dock ingen moské, men den domineras av en karakteristisk gyllene kupol. Jämngamla moskéer är al-Aqsamoskén, jämsides med Klippdomen och Ummayadmoskén i Damaskus. Men dessa domineras inte av kupoler och liknar snarare antika kyrkor, speciellt den senare då detta tidigare var just en kyrka.
Den kupoltäckta moskén blev inte på modet förrän Ottomanerna 1453 erövrade Konstantinopel och tog den Ortodoxa kristenhetens största helgedom Hagia Sofia i besittning och omvandlade denna till moské. Med turkarnas vidare expansion på den europeiska kontinenten, i Mellanöstern och Nordafrika, var det också den turkiska kupolförsedda moskén som kom att dominera den muslimska arkitekturen de kommande 500 åren. Det turkiskt muslimska bidraget till moskén Hagia Sofia var fyra minareter, böneutropningstorn.
Men Hagia Sofia var en senantik romersk byggnad invigd år 537 som kyrka. Att bygga kupolförsedda tempelbyggnader var en romersk tradition och ett exempel på detta är Pantheon i Rom, som färdigställdes på 100-talet. Pantheon brukas alltjämt, men nu som katolsk kyrka. På 1790-talet stod Pantheon modell för Olof Tempelman, när han fått uppdraget att bygga upp den nedbrunna Heliga Trefaldighetskyrkan, Tyska kyrkan i Karlskrona.
Den nyklassicistiska arkitektur, som av Sverigedemokraterna anses vara svensk och västerländsk byggnadstradition, vilar på samma antika arv, som den klassiskt kupolförsedda moskén. Samma moské som Sverigedemokraterna samtidigt anser ”kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition”. Det enda som skiljer arkitekturen åt är minareten.
Det som ”kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition” blir således slutligen reducerat till minareten. Men samtidigt reser sig Telenors stora mobiltelefonmast över Gräsvik från huvudkontor i Karlskrona, med en modern arkitektur av samma utformning som en minaret.
Vad Sverigedemokraterna agiterar mot är byggnader ”med starkt symbolvärde” och dess funktion av bönehus för misshagliga människor, i detta fall muslimer. Men istället för ärlighet, väljer SD att linda in åsikten i ett kvasivetenskapligt resonemang om ”svensk eller västerländsk byggnadstradition”.
Nu är det muslimerna som Sverigedemokraterna utsett till syndabockar, i norra Sverige ansätts samerna av partiets företrädare. Vilka står härnäst på tur?
tisdag 24 november 2009
söndag 22 november 2009
Jämställt gymnasieval
Inför grundskoleelevernas gymnasieval 2010, håller gymnasieskolorna i Karlskrona öppet hus lördagen den 21 november. Med detta får eleverna i grundskolans årskurs nio möjligheter att bekanta sig med gymnasieskolans lokaliteter och de utbildningsprogram som erbjuds.
Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder, visar vetenskapliga undersökningar att stereotypa åsikter och förutfattade meningar om manligt och kvinnligt alltjämt styr vissa val av gymnasial utbildning. Undersökningarnas resultat återspeglas i intagningsstatistiken för gymnasieskolorna i Karlskrona 2009.
Exempel på utbildningsprogram där traditionella föreställningar fortfarande tycks styra valen är Byggprogrammet och Omvårdnadsprogrammet, vilka kan sägas vara varandras motpoler. Höstterminen 2009 var det 10 gånger fler killar än tjejer som valde att läsa Byggprogrammet, medan det motsatta förhållandet rådde på Omvårdnadsprogrammet, 10 gånger fler tjejer än killar valde att studera omvårdnad.
Med tanke på, exempelvis, de många och tunga lyft som utförs inom vården, faller argumentet att byggbranschen är så mycket mer fysisk och därför fysiskt bättre passar män. Förklaringen till den sneda könsfördelningen inom dessa två program sitter i våra gemensamma föreställningar och inte i kroppsliga attribut. En annan förklaring är att det saknas tillräckligt med vuxna förebilder.
Inför gymnasievalet 2010 vill vi uppmana de sökande eleverna och deras anhöriga att våga utmana invanda föreställningar. Förhoppningsvis får vi fler killar inom vårdprogrammet och fler tjejer på byggprogrammet. Eller några killar som vågar anta utmaningen att läsa Florist- eller Frisörprogrammet.
Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder, visar vetenskapliga undersökningar att stereotypa åsikter och förutfattade meningar om manligt och kvinnligt alltjämt styr vissa val av gymnasial utbildning. Undersökningarnas resultat återspeglas i intagningsstatistiken för gymnasieskolorna i Karlskrona 2009.
Exempel på utbildningsprogram där traditionella föreställningar fortfarande tycks styra valen är Byggprogrammet och Omvårdnadsprogrammet, vilka kan sägas vara varandras motpoler. Höstterminen 2009 var det 10 gånger fler killar än tjejer som valde att läsa Byggprogrammet, medan det motsatta förhållandet rådde på Omvårdnadsprogrammet, 10 gånger fler tjejer än killar valde att studera omvårdnad.
Med tanke på, exempelvis, de många och tunga lyft som utförs inom vården, faller argumentet att byggbranschen är så mycket mer fysisk och därför fysiskt bättre passar män. Förklaringen till den sneda könsfördelningen inom dessa två program sitter i våra gemensamma föreställningar och inte i kroppsliga attribut. En annan förklaring är att det saknas tillräckligt med vuxna förebilder.
Inför gymnasievalet 2010 vill vi uppmana de sökande eleverna och deras anhöriga att våga utmana invanda föreställningar. Förhoppningsvis får vi fler killar inom vårdprogrammet och fler tjejer på byggprogrammet. Eller några killar som vågar anta utmaningen att läsa Florist- eller Frisörprogrammet.
fredag 13 november 2009
Ge Sverige ett världsunikt u-båtsmuseum
Karlskrona och Blekinge har möjligheten att profilera sig som Europas främsta besöksmål inom modern militär sjöfartshistoria genom att ställa ut u-båten Neptun, i en nybyggd del av Marinmuseum på Stumholmen. Med Neptuns utrangering från Marinen finns möjligheten för Marinmuseum att förvärva henne, men möjligheten måste finnas att ta emot båten och på bästa sätt görs detta med en ny utställningshall. Som vanligt saknas det pengar, men med tanke på de planer som finns för Neptun på Marinmuseum, kommer denna utställning under de 100 år som initialskedet sträcker sig, generera åtskilliga miljoner tillbaka till Blekingskt näringsliv och de skatteintäkter detta medför. Griper vi inte tillfället, är möjligheten borta för evigt, då Neptun istället går till skrot.
Som politiker har jag blivit förtroendevald av blekingarna, för att arbeta för Blekinges bästa. Marinmuseum huserar i Karlskrona, av naturliga skäl då Flottans huvudstation alltsedan 1680 varit belägen i staden, men Marinmuseum är ett statligt museum som åskådliggör ett nationellt kulturarv. En satsning av den dignitet som en u-båtshall med fokus på 1980-talet, Kalla krigets slutskede, kommer inte bara vara av lokalt, regionalt och nationellt intresse, detta kommer att locka en internationell publik med intresse för u-båtar.
Sverige har en internationellt intressant historia att berätta, då landet var alliansfritt och låg mitt i skärningspunkten mellan Warszawapakten och Nato. Karlskrona med landets huvudflottstation var dessutom granne med Järnridån och Sverige hade Östersjöns längsta kuststräcka att skydda från intrång. Utan allierade stod landets försvarsmöjlighet till egen teknisk utveckling, ett tekniskt kunnande som var tvunget att vara i nivå med omvärldens. Detta var en enorm utmaning för en liten befolkning som den svenska, med tanke på den hotbild som fanns.
U-båten Neptun är ett ypperligt exempel på vad det alliansfria Sverige hade förmåga att prestera under den pressade situation som Sverige trots allt befann sig i under slutskedet av det Kalla kriget. En u-båtshall blir med detta också ett internationellt skyltfönster för svensk industriell kompetens.
Om Blekinge kan kraftsamla och gemensamt genomföra bygget av en utställning av internationell världsklass med u-båten Neptun i centrum, med bara en enda motsvarighet i världen, den tyska u-båt 505 som finns utställd på Museum of Science and Industri i Chicago, har detta möjligheten att bli en turistmagnet som lockar än fler turister till vår del av Östersjöregionen. En turistsatsning som kommer att ge många ringar på vattnet. Turismen är en växande näring och redan idag är det en större inkomstkälla för Sverige, än svensk tillverkningsindustri.
Nackdelen med turismen är miljöpåverkan, men om blott nio år, 2018, invigs den fasta förbindelsen över Fehrman Bält och det blir då möjligt att via Lübeck åka tåg non-stop mellan Karlskrona och Hamburg. När denna förbindelse tas i bruk får vi hoppas att Region Skånes ambition att bygga en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör har påbörjats. Blekinge kommer då onekligen att knytas än närmre till den expansiva Öresundsregionen, med alla de fördelar i ökade miljövänliga kommunikationer detta kommer att innebära.
Flygvapenmuseet på Malmen i Linköping är i full färd med utbyggnad för att kunna rymma den nedskjutna och bärgade DC 3, som där kommer att vara centrum för en Kalla krigetutställning. Blekinge bör följa med på det tåg som satts i rullning och inte låta Linköping bli ensamt i Sverige om att gestalta svensk historia under Kalla kriget. Dessutom kan ubåten Neptun, tillsammans med Regalskeppet Kronan i Kalmar, profilera Blekinge och sydöstra Sverige som den mest intressanta museiregionen i Östersjön.
Som politiker har jag blivit förtroendevald av blekingarna, för att arbeta för Blekinges bästa. Marinmuseum huserar i Karlskrona, av naturliga skäl då Flottans huvudstation alltsedan 1680 varit belägen i staden, men Marinmuseum är ett statligt museum som åskådliggör ett nationellt kulturarv. En satsning av den dignitet som en u-båtshall med fokus på 1980-talet, Kalla krigets slutskede, kommer inte bara vara av lokalt, regionalt och nationellt intresse, detta kommer att locka en internationell publik med intresse för u-båtar.
Sverige har en internationellt intressant historia att berätta, då landet var alliansfritt och låg mitt i skärningspunkten mellan Warszawapakten och Nato. Karlskrona med landets huvudflottstation var dessutom granne med Järnridån och Sverige hade Östersjöns längsta kuststräcka att skydda från intrång. Utan allierade stod landets försvarsmöjlighet till egen teknisk utveckling, ett tekniskt kunnande som var tvunget att vara i nivå med omvärldens. Detta var en enorm utmaning för en liten befolkning som den svenska, med tanke på den hotbild som fanns.
U-båten Neptun är ett ypperligt exempel på vad det alliansfria Sverige hade förmåga att prestera under den pressade situation som Sverige trots allt befann sig i under slutskedet av det Kalla kriget. En u-båtshall blir med detta också ett internationellt skyltfönster för svensk industriell kompetens.
Om Blekinge kan kraftsamla och gemensamt genomföra bygget av en utställning av internationell världsklass med u-båten Neptun i centrum, med bara en enda motsvarighet i världen, den tyska u-båt 505 som finns utställd på Museum of Science and Industri i Chicago, har detta möjligheten att bli en turistmagnet som lockar än fler turister till vår del av Östersjöregionen. En turistsatsning som kommer att ge många ringar på vattnet. Turismen är en växande näring och redan idag är det en större inkomstkälla för Sverige, än svensk tillverkningsindustri.
Nackdelen med turismen är miljöpåverkan, men om blott nio år, 2018, invigs den fasta förbindelsen över Fehrman Bält och det blir då möjligt att via Lübeck åka tåg non-stop mellan Karlskrona och Hamburg. När denna förbindelse tas i bruk får vi hoppas att Region Skånes ambition att bygga en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör har påbörjats. Blekinge kommer då onekligen att knytas än närmre till den expansiva Öresundsregionen, med alla de fördelar i ökade miljövänliga kommunikationer detta kommer att innebära.
Flygvapenmuseet på Malmen i Linköping är i full färd med utbyggnad för att kunna rymma den nedskjutna och bärgade DC 3, som där kommer att vara centrum för en Kalla krigetutställning. Blekinge bör följa med på det tåg som satts i rullning och inte låta Linköping bli ensamt i Sverige om att gestalta svensk historia under Kalla kriget. Dessutom kan ubåten Neptun, tillsammans med Regalskeppet Kronan i Kalmar, profilera Blekinge och sydöstra Sverige som den mest intressanta museiregionen i Östersjön.
tisdag 10 november 2009
9 november - totalitarismens början och slut
Den 9 november är ett ödesdatum för Europa. Datumet symboliserar både en början och ett slut. Kristallnatten ägde rum detta datum 1938 och kommer för evigt markera vad mänskligheten är kapabel att göra mot sin nästa. Kristallnatten var förspelet till Förintelsen och det hittills svåraste brottet mot mänskligheten. Men 1989 blev den 9 november även det datum som sinnebilden för det kommunistiska förtrycket rämnade och de Öst- och Centraleuropeiska befolkningarna kastade av sig socialismens bojor. Den 9 november kan inte enbart minnas som en glädjens dag, men den skulle kunna bli en reflektionens dag, där Europas folk reflekterar över vad totalitära politiska ideologier åsamkat den europeiska kontinenten.
Nazisterna tog makten i Tyskland 1933, men det var 1938 som Hitler kände sig stark nog att expandera sitt nazistiska rike för att inkludera alla Europas tysktalande folk i ett Stortyskt rike. För egen vinnings skull var Sovjetryssland villigt att ingå en icke-angreppspakt med Nazityskland, vilken är känd som Molotov-Ribbentroppakten, där Östeuropa delades in i nazistiska och kommunistiska intressesfärer och blev början på Andra världskriget.
Med 60 miljoner döda, varav 11 miljoner mördades i tyska läger, är Andra världskriget den hittills blodigaste konflikt som drabbat vår värld. Medan Västeuropa kunde se sig befriat, fick de Centraleuropeiska staterna finna sig i att bli besatta av en ny ockupationsmakt, nu med hammaren och skäran, istället för hakkorset. Sovjetkommunisterna installerade sina marionetter istället för att utlysa fria val. Winston Churchill liknade 1946 de kommunistiska regimerna vid att en ”Järnridå” fallit genom Europa, från Östersjön i norr till Medelhavet i söder, delandes Europa i ett demokratiskt Väst och ett totalitärt antidemokratiskt Öst.
Professorn och historikern Anthony Glees skriver i The Stasi files att 200 000 östtyskar dog direkt eller indirekt av den kommunistiska politik som fördes i den Tyska demokratiska republiken, DDR. Detta motsvarade 1 % av landets befolkning. Av dessa avrättades 90 000 som politiska dissidenter, 70 000 dog i östtyska interneringsläger medan 20 000 dog i Sovjetiska Gulag.
Det nazistiska koncentrationslägret Buchenvald öppnades igen av kommunisterna 89 dagar efter andra världskrigets slut, liksom koncentrationslägret Sachsenhausen något senare. Dessa läger hölls i kommunistisk regi öppna 1945-1950 och där internerades 122 000 östtyska medborgare.
När Berlinmuren byggdes 1961, kom denna att förverkliga Churchills metaforiska tal om en Järnridå. Men det var hela Östeuropas folk som levde under det kommunistiska oket och det var främst händelserna i andra länder som Polen, Ungern och Tjeckien som resulterade i att Järnridåns främsta symbol, Berlinmuren, slutligen rämnade.
När Kristallnatten blev Förintelsens preludium, blev Berlinmurens fall också kommunismens. Två tyska händelser som avgränsar de fasansfulla europeiska försöken med totalitära politiska system, nazism och kommunism, vilkas förespråkare trodde sig medelst politiskt våld kunna skapa sina utopiska samhällen. Med denna gemensamma europeiska erfarenhet borde vår kontinent en gång för alla vara botad, men totalitarismens företrädare finner ständigt nya gestalter och därför borde den 9 november bli Europas dag för reflektion över vad totalitära ideologier betytt för Europa, men också världen i stort.
Nazisterna tog makten i Tyskland 1933, men det var 1938 som Hitler kände sig stark nog att expandera sitt nazistiska rike för att inkludera alla Europas tysktalande folk i ett Stortyskt rike. För egen vinnings skull var Sovjetryssland villigt att ingå en icke-angreppspakt med Nazityskland, vilken är känd som Molotov-Ribbentroppakten, där Östeuropa delades in i nazistiska och kommunistiska intressesfärer och blev början på Andra världskriget.
Med 60 miljoner döda, varav 11 miljoner mördades i tyska läger, är Andra världskriget den hittills blodigaste konflikt som drabbat vår värld. Medan Västeuropa kunde se sig befriat, fick de Centraleuropeiska staterna finna sig i att bli besatta av en ny ockupationsmakt, nu med hammaren och skäran, istället för hakkorset. Sovjetkommunisterna installerade sina marionetter istället för att utlysa fria val. Winston Churchill liknade 1946 de kommunistiska regimerna vid att en ”Järnridå” fallit genom Europa, från Östersjön i norr till Medelhavet i söder, delandes Europa i ett demokratiskt Väst och ett totalitärt antidemokratiskt Öst.
Professorn och historikern Anthony Glees skriver i The Stasi files att 200 000 östtyskar dog direkt eller indirekt av den kommunistiska politik som fördes i den Tyska demokratiska republiken, DDR. Detta motsvarade 1 % av landets befolkning. Av dessa avrättades 90 000 som politiska dissidenter, 70 000 dog i östtyska interneringsläger medan 20 000 dog i Sovjetiska Gulag.
Det nazistiska koncentrationslägret Buchenvald öppnades igen av kommunisterna 89 dagar efter andra världskrigets slut, liksom koncentrationslägret Sachsenhausen något senare. Dessa läger hölls i kommunistisk regi öppna 1945-1950 och där internerades 122 000 östtyska medborgare.
När Berlinmuren byggdes 1961, kom denna att förverkliga Churchills metaforiska tal om en Järnridå. Men det var hela Östeuropas folk som levde under det kommunistiska oket och det var främst händelserna i andra länder som Polen, Ungern och Tjeckien som resulterade i att Järnridåns främsta symbol, Berlinmuren, slutligen rämnade.
När Kristallnatten blev Förintelsens preludium, blev Berlinmurens fall också kommunismens. Två tyska händelser som avgränsar de fasansfulla europeiska försöken med totalitära politiska system, nazism och kommunism, vilkas förespråkare trodde sig medelst politiskt våld kunna skapa sina utopiska samhällen. Med denna gemensamma europeiska erfarenhet borde vår kontinent en gång för alla vara botad, men totalitarismens företrädare finner ständigt nya gestalter och därför borde den 9 november bli Europas dag för reflektion över vad totalitära ideologier betytt för Europa, men också världen i stort.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)