9 november - totalitarismens början och slut

Den 9 november är ett ödesdatum för Europa. Datumet symboliserar både en början och ett slut. Kristallnatten ägde rum detta datum 1938 och kommer för evigt markera vad mänskligheten är kapabel att göra mot sin nästa. Kristallnatten var förspelet till Förintelsen och det hittills svåraste brottet mot mänskligheten. Men 1989 blev den 9 november även det datum som sinnebilden för det kommunistiska förtrycket rämnade och de Öst- och Centraleuropeiska befolkningarna kastade av sig socialismens bojor. Den 9 november kan inte enbart minnas som en glädjens dag, men den skulle kunna bli en reflektionens dag, där Europas folk reflekterar över vad totalitära politiska ideologier åsamkat den europeiska kontinenten.
Nazisterna tog makten i Tyskland 1933, men det var 1938 som Hitler kände sig stark nog att expandera sitt nazistiska rike för att inkludera alla Europas tysktalande folk i ett Stortyskt rike. För egen vinnings skull var Sovjetryssland villigt att ingå en icke-angreppspakt med Nazityskland, vilken är känd som Molotov-Ribbentroppakten, där Östeuropa delades in i nazistiska och kommunistiska intressesfärer och blev början på Andra världskriget.
Med 60 miljoner döda, varav 11 miljoner mördades i tyska läger, är Andra världskriget den hittills blodigaste konflikt som drabbat vår värld. Medan Västeuropa kunde se sig befriat, fick de Centraleuropeiska staterna finna sig i att bli besatta av en ny ockupationsmakt, nu med hammaren och skäran, istället för hakkorset. Sovjetkommunisterna installerade sina marionetter istället för att utlysa fria val. Winston Churchill liknade 1946 de kommunistiska regimerna vid att en ”Järnridå” fallit genom Europa, från Östersjön i norr till Medelhavet i söder, delandes Europa i ett demokratiskt Väst och ett totalitärt antidemokratiskt Öst.
Professorn och historikern Anthony Glees skriver i The Stasi files att 200 000 östtyskar dog direkt eller indirekt av den kommunistiska politik som fördes i den Tyska demokratiska republiken, DDR. Detta motsvarade 1 % av landets befolkning. Av dessa avrättades 90 000 som politiska dissidenter, 70 000 dog i östtyska interneringsläger medan 20 000 dog i Sovjetiska Gulag.
Det nazistiska koncentrationslägret Buchenvald öppnades igen av kommunisterna 89 dagar efter andra världskrigets slut, liksom koncentrationslägret Sachsenhausen något senare. Dessa läger hölls i kommunistisk regi öppna 1945-1950 och där internerades 122 000 östtyska medborgare.
När Berlinmuren byggdes 1961, kom denna att förverkliga Churchills metaforiska tal om en Järnridå. Men det var hela Östeuropas folk som levde under det kommunistiska oket och det var främst händelserna i andra länder som Polen, Ungern och Tjeckien som resulterade i att Järnridåns främsta symbol, Berlinmuren, slutligen rämnade.
När Kristallnatten blev Förintelsens preludium, blev Berlinmurens fall också kommunismens. Två tyska händelser som avgränsar de fasansfulla europeiska försöken med totalitära politiska system, nazism och kommunism, vilkas förespråkare trodde sig medelst politiskt våld kunna skapa sina utopiska samhällen. Med denna gemensamma europeiska erfarenhet borde vår kontinent en gång för alla vara botad, men totalitarismens företrädare finner ständigt nya gestalter och därför borde den 9 november bli Europas dag för reflektion över vad totalitära ideologier betytt för Europa, men också världen i stort.