Låt begåvade barn utvecklas i snabbare takt

Sverige har genom satsningar på idrottsgymnasier och utbildningar med speciell sportprofil fostrat många talanger som rönt stora framgångar på idrottens olika internationella arenor. Genom att låta ungdomar med talang och fallenhet få möjlighet att utvecklas fortare än sina kamrater, har Sverige fått ambassadörer som marknadsfört landet och svenska folket har gemensamt kunnat glädjas åt de idrottsliga framgångarna.
Men det finns fler förmågor i Sverige än de rent sportsliga, som också har rätt att utvecklas i sin egen takt. Jag tänker då speciellt på ungdomar som har intellektuella begåvningar inom olika fält. Den borgerliga regeringen har under den senaste mandatperioden satsat på gymnasiala spetsutbildningar inom historia, språk, naturvetenskap och matematik. Till dessa utbildningar kan elever med fallenhet för något av ämnena söka sig från hela Sverige.
Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona blev ett av fyra gymnasier i Sverige som nu erbjuder spetsutbildning i matematik. Detta görs i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
En annan utbildning som utvecklats på Thörnströmska gymnasiet i Karlskrona, är ”Spelgrafik och animation”. Här kommer ungdomar med intresse och begåvning för ämnet, redan på gymnasienivå få utveckla sina talanger inom datorvetenskap och grafik. Utbildningen är unik i Sverige och förhoppningsvis kommer Skolverket att bevilja riksintag, vilket förenklar för elever från hela landet att söka till Thörnströmska gymnasiet.
I den globala världen måste Sverige konkurrera inom det högteknologiska segmentet, där spetskompetens inom allt fler områden är avgörande. Sverige har därför inte råd med att inte låta sina begåvade barn och ungdomar utvecklas i sin egen snabbare takt.
För att vidare möta den globala arbetsmarknadens utmaningar bör en satsning på språkinlärning göras redan i förskolan. Sedan flera år undervisas engelska från första klass, men små barn har generellt enklare för språkinlärning, något som avtar med ålder hos många. Skolstart vid sju års ålder är sent och gör Sverige tämligen unikt i världen ur detta perspektiv.
Kunskap är ingen börda, det är en nödvändighet för att möta framtidens globala utmaningar, där språket är nyckeln till den internationella arbetsmarknaden. För barn i förskolan kan lekar som innehåller pedagogiska moment vara nog så givande som hopp och lek, men framförallt bereder det dem för framtiden.

Ann-Louise Trulsson (M)
ordförande Utbildningsnämnden i Karlskrona kommun
samt Riksdagskandidat

Minister Ohly ? – Nej tack!

Tänk Dig följande: De rödgröna vinner valet den 19 september, och dagen efter vaknar Du upp och konstaterar att vänsterledaren Lars Ohly är en av Sveriges mäktigaste politiker! Tala om baksmälla!

I en tv-sänd debatt under politikerveckan i Almedalen, fick Lars Ohly återigen frågan om han var kommunist. Leende svarade Ohly raskt – ”Nej”! Men sättet han svarade på fick oss att tänka på refrängen i den gamla svenska schlagerlåten ” Din mun säger nej, men Dina ögon Ja – Ja – Ja!

Det var den 30 oktober 2005 som Ohly meddelade i TV att han slutat kalla sig kommunist. Han formulerade sig så här: ”Jag tänker inte använda det begreppet mer. Anledningen är att det finns ett stort antal vänstermänniskor som ser det som ett hinder när vi ska föra ut vår politik.”

Och hur ser Lars Ohly idag på sin politiska bakgrund? På Vänsterpartiets hemsida skriver Ohly följande: ” Det finns mörka sidor i mitt liv. Till exempel gick jag 1970, när jag var 13 år gammal, med i Folkpartiets ungdomsförbund”

Lars Ohly beklagar alltså att han tillhört Folkpartiet! Han beklagar att han tillhört ett djupt rotat demokratiskt parti som under hela 1900-talet deltagit och drivit på den demokratiska utvecklingen, som kämpat för allmän rösträtt och kvinnors likaberättigande. Det beklagar Ohly! Men att han tidigare har bekänt sig till samma sekels mest blodbesudlade ideologi, som kostat miljoner och åter miljoner människor livet, berövat andra deras frihet och livsglädje, spärrat in dem i fruktansvärda fångläger bakom murar och taggtråd, det kommenterar Ohly över huvud taget inte! Är detta trovärdigt? Är detta värdigt en svensk minister? Vårt svar är tveklöst: NEJ!

För några dagar sedan, den 23 augusti, högtidlighölls minnesdagen för kommunismens och nazismens offer. Lars Ohly och vänsterpartiet var inte inbjudna. Är det någon som är förvånad?

Lars Ohly kallar sig inte längre för kommunist! Men har han ändrat grunduppfattning? Inget tyder på det. Därför betänk följande:

Du som röstar på Socialdemokraterna – Du röstar också på Lars Ohly!

För att undvika en svårartad ”baksmälla” den 20 september – rösta på Moderaterna!

Ann-Louise Trulsson (M) Riksdagskandidat
Peter Glimvall (M) Kommunfullmäktigekandidat

Svar till Ivar Wenster i debatten om det kosmopolitiska Karlskrona

Ivar Wenster anklagar undertecknad för att gränsa till ”ren historieförfalskning” samtidigt som han blir ”orolig men också beklämd” när han läser min beskrivning av Världsarvet Karlskronas kosmopolitiska historia. Men det står klart att Wenster lutar sig mot och reproducerar en snäv och vinklad bild av örlogsstadens historia. Bilden av Karlskronas historia som just örlogsstad är i omvandling, vilket kommer att presenteras i första numret av forskarnätverket Judarna i Sverige – en minoritets historia tidskrift Nordisk Judaistik.
Genom att undersöka hur det kristna majoritetssamhället har förhållit sig till den judiska minoriteten i Karlskrona, har forskningen nu kunnat påvisa tidigare ej mätbar mentalitetshistoria. Vidare framkommer att örlogsstaden Karlskrona fram till 1815 inte kan kategoriseras som en typiskt svensk stad, utan istället skall jämföras med Storbritannien, Nederländerna och de Sydeuropeiska handelsstäderna. I den kosmopolitiska staden Karlskrona integrerades den judiska befolkningen redan på 1700-talet.
Medan judar i övriga Sverige började söka sig utanför den hänvisade sysselsättningen, handel, på 1850-talet, etablerade sig de judiska Karlskronafamiljerna inom jordbruket redan på 1840-talet, trots att denna näring var uttryckligen förbjuden för mosaiska trosbekännare fram till 1860.
Det lokala majoritetssamhället hade integrerat judarna och ställningstagandet legitimerades av statsmakten som gav de mosaiska trosbekännarna nödvändiga tillstånd för att de skulle kunna verka som de fullvärdiga svenska medborgare de var.
Karlskronas judiska invånare var på 1840-talet färdiga med sin sociala mobilitet, de hade nått socioekonomins högsta trappsteg, de var väletablerade lantbrukare, ägare till jord och verkade utifrån detta.
Inte på någon annan plats i Sverige, eller världen för den delen, har en liknande situation uppstått i historisk tid, att samhällets mosaiska trosbekännares primära sysselsättning varit jordbruk. Situationen är unik och avgörande, därför att i mitten av 1800-talet förändras den svenska nationaliteten. Historikern Patrik Hall visar att grundstommen i den nya svenska identifikationen var odalbonden med jordbrukslandskapet som den moraliska topografin.
När antisemitismen etablerar sig på 1870-talet, motverkades den i Karlskrona av den fysiska erfarenheten av juden som lantbrukade, den antisemitiska stereotypen visade sig på ett fysiskt plan vara osann.
Troligtvis är det också därför antisemitismen, undantagsvis, lyser med sin frånvaro i den historiografiska studien Presentationen av Juden i Karlskronitisk litteratur och tryck 1829-1943. Studien behandlar bilder, tidningar, rabulistpress och tryck. Inte ens i Klatsch, tillhörande rabulisttidningsformatet, vilken vanligtvis var nersolkad med den antisemitiska jargongen, presenteras den lokala judiska närvaron genom det antisemitiska prismat.
Men 1939 förklaras Karlskrona som militärt skyddsobjekt av Riksdagen och 1945 befann sig staden granne med Järnridån. Havet som tidigare varit en förbindelselänk och välsignelse, blev under Kalla kriget en oöverstiglig gräns och förbannelse. Karlskrona blev nu avstängt och en yttre gräns, något staden aldrig tidigare varit. År 1950 nådde Karlskrona sin största befolkningsmängd, för att därefter minska och idag 2010 har befolkningsantalet ännu inte nått upp till 1950. Historikern Per Hammarström menar att ett samhälle med en god ekonomisk marknad verkar lockande för invandrare och kan gynna integrationsprocessen, medan en krympande marknad samtidigt integrationsmässigt kan få motsatt effekt. Karlskrona var en krympande marknad perioden 1950-1990 och detta överensstämmer med Ivar Wensters slutsats: ”På många områden och inte minst under 1900-talet har Karlskrona varit ett slutet och intolerant samhälle.”
Detta förklarar också varför Karlskrona under efterkrigstiden, utifrån Richard Floridas metoder, uppvisar intoleranta mönster. I ett flertal integrationsdebatter har jag för övrigt hänvisat till Floridas forskning. Men nu handlar det om presentationen av Världsarvet Karlskrona och jag vidhåller att Örlogsstaden Karlskrona var unikt kosmopolitiskt i historisk tid och att detta hade återverkningar ända in på 1940-talet.

Ann-Louise Trulsson (M)
Riksdagskandidat

Utbyggnad av E22 är ett måste

På 20 år har Blekinge förvandlats från en återvändsgränd i skuggan av Järnridån, till Skandinaviens port mot Centraleuropa. Detta märks extra tydligt i Karlshamn och Karlskrona där färjetrafiken till kontinenten blir allt tätare. Stena Lines nyvunna position som majoritetsägare i Verkö hamn och satsning på större färjor på rutten mellan Karlskrona och Gdynia, visar också med all önskvärd tydlighet att näringslivet tror på ytterligare ökning av godstrafiken.
Det är tveksamt om infrastrukturen i Blekinge kommer att vara tillräcklig när godstrafiken i en nära framtid ökar. Upprustningen av Emmabodabanan är mer än välkommen, men än så länge går majoriteten av godset på lastbil. Därför är utbyggnad av Europaväg 22 ett måste, i väntan på bättre alternativ.
Från Norje i väster via Listerby till Jämjö i öster leds tung godstrafiken genom tätorter och samhällen. I exempelvis Lösen och Listerby stoppas trafikflödet effektivt upp av rondeller mitt på europavägen.
Trafikmiljön i Jämjö centrum har under sommaren anpassats efter den ökade trafikvolymen. Hastigheter har sänkts och refuger har byggts för att hastigheten skall hållas nere. Detta är bra och positivt för Jämjös invånare att centralorten fått en infrastrukturell renovering. Men med den beräknade godstrafikökningen i östra Blekinge är det inte längre möjligt att leda denna trafik genom det tätbefolkade Jämjö centrum.
Det är dags att riksdagen och beslutsfattarna på Trafikverket släpper den hjärnridå i synen på Blekinge som återvändsgränd, vilken uppenbart präglar deras prioriteringar av satsningar på infrastrukturen i Blekinge. Det är dags att spadarna sätts i jorden för den sedan länge planerade sträckningen av E 22 förbi Jämjö, inte bara för att förbättra framfarten för godstrafiken, också för att förbättra trafiksituationen och boendemiljön i Jämjö.

Ann-Louise Trulsson (M), Riksdagskandidat

Peter Glimvall (M), Kommunfullmäktigekandidat

Kosmopolitiska Karlskrona 2011

Karlskrona är ett av Sveriges få världsarv, något att vara stolt över. Rätt profilerat skulle Örlogsstaden Karlskrona kunna bli motorn för besöksnäringen i hela sydöstra Sverige. Genom att tillvarata den senaste historiska forskningen om samtida örlogsstäder i Europa framträder tidigare ej anade perspektiv av Karlskronas förflutna, insikter som ställer fördomar om vår stad på ända. Med start 2011 skulle Karlskrona kunna börja marknadsföra sig som Sveriges första kosmopolitiska stad: Kosmopolitiska Karlskrona.
Det finns de ideologier och politiska partier som menar att Sveriges välstånd har försämrats beroende på invandring av främmande människoelement. Att blandning av människor med olika språk föder rädsla och vanmakt. Men Karlskronas historia visar att dessa påståenden är fel och struntprat.
Fabian Philip invandrade till Karlskrona 1780. Men 1782 instiftades Judereglementet som förbjöd Philip att bo i staden. Emellertid upprustades örlogsflottan vid denna tid och till detta behövdes segel, som Fabian Philip kunde tillverka. Därför fick Philip stanna i Karlskrona, då flottan hade nytta av hans kunskaper.
Men hela förklaringen ligger inte i kontraktet med flottan och statsmakten. Karlskrona hade åren 1700-1814 en mycket lättrörlig befolkning. Då Sverige var i krig, ökade Karlskronas befolkning med 50% och i krig var Sverige i 43 år under denna period. In- och utflyttning var således en mycket vanlig företeelse i Karlskrona under stadens första 135 år och de som kom till staden för att tjänstgöra var ofta utlänningar. Likaväl som svenska officerare tjänstgjorde utomlands när det var fred i Sverige, vilket från 1763 uppmuntrades av statsmakten. Detta innebar att Karlskronas befolkning inte var homogen, den var kosmopolitisk.
I denna kosmopolitiska miljö var den tysktalande juden Fabian Philip inget främmande, han var som vilken annan invånare i Karlskrona. Som fabriksägare hjälpte han också stadens många fattiga med arbete, för vilket han från konungens hand fick motta hedersmedalj. Fabian Philip accepterades av Karlskronas invånare, ett mottagande judar i övriga Sverige inte fick.
År 1811 köpte Fabian Philip en herrgård utanför Karlskrona och visade med detta att han blivit en del av Karlskronas befolkning. Detta är anmärkningsvärt då judar genom 1782-års Judereglemente och 1838-års Judelag, inte var tillåtna att äga egendom på landet förrän 1860.
År 1933, under den period antisemitismen var som störst i Sverige skrev Sven-Öjvind Swahn om Fabian Philip i Gamla Karlskronagårdar och deras ägare: ”Han åtog sig betydande leveranser till flottan, och genom att nöja sig med en måttlig vinst och genom noga uppfyllande av kontraktens villkor, blev han snart den så gott som ende leverantören. Alltid rastlös och verksam, utrustad med genialisk affärsblick, blev han en person att räkna med inom samhället.”
År 1930 skriver Janrik Bromé i Karlskrona Stads Historia om rådman Elliot, också mosaisk trosbekännare: ”Näst direktör Sjöberg tillkommer förtjänsten av att föreningens verksamhet kunnat hållas på ett så högt plan rådmannen Arvid Elliot, lika utmärkt musiker (piano) som framstående jurist, vilket icke blott i egenskap av föreningens ordförande under en lång följd av år varit föreningen och dess dirigent ett kraftigt stöd, utan även i åratal med stor skicklighet och aldrig svikande tålamod biträtt vid inövande av de olika körverken såsom accompagnatör i vilken egenskap han också ofta uppträtt å musikföreningens musikföredragande.”
Sedan 1990-talet dras Karlskrona med ryktet om att ha varit ett fäste för nazism, i nutid, såväl som på 1930-talet. De två senaste valen har tyvärr inte bättrat på detta rykte. Men att Karlskrona skulle ha ett nazistiskt förflutet är en lögn. Något nazistparti har aldrig funnits representerat i Karlskrona stadsfullmäktige och i valet 1938 räknade partiet endast 10 röster i staden.
De två litterära nedslag som gjorts är exempel på hur Karlskronaförfattare i positiva ordalag presenterar stadens judiska inslag under Sveriges mest antisemitiska period. Detta särskiljer Karlskrona från övriga Sverige och bör lyftas fram under parollen: Kosmopolitiska Karlskrona 2011.

Spela Matchen

Karlskrona kommun har fått förfrågan om att stå som arrangör för en handbollsmatch i EM-kvalet mellan Israel och Sverige. Om UD och Polismyndigheten finner Karlskrona som lämpligt ur säkerhetssynpunkt, är det en självklarhet och ära för Karlskrona att stå som värd för detta idrottsevenemang.
Detta gör jag av flera skäl, men inte för att jag uppskattar Israels ockupation av Västbanken och Gasa eller att jag finner annekteringen av Golan eller östra Jerusalem som rättfärdig. Jag vill främja idrottsligt- och kulturellt utbyte mellan stater och nationer, därför att jag tror att detta är den mest framkomliga vägen för välstånd och förändring.
Ett annat skäl till varför Karlskrona skall stå som värd, är att en gång för alla sudda bort den felaktiga stämpel vår vackra stad dras med sedan 1990-talet, då Karlskrona felaktigt utpekades som en av Sveriges historiska hemorter för antisemitism och nazism. Men varken 1934 eller 1938, de år ett nazistiskt parti ställde upp i Karlskrona stadsfullmäktigeval, lyckades partiet samla tillräckligt med röster för att vinna mandat i den folkvalda församlingen. År 1938 samlade partiet endast 10 röster i Karlskrona.
Genom att välkomna idrottsrepresentanter från den judiska staten Israel, kan Karlskrona kommun samtidigt genom den mediebevakning som evenemanget kommer att medföra, profilera den nya bilden av Världsarvsstaden Karlskrona.
Röster har höjts mot att handbollsmatchen skall spelas, med hänvisning till den konfliktsituation staten Israel befinner sig i. Lösningen menar Israels kritiker är ”att Sverige måste verka för att staten Israel isoleras idrottsligt och kulturellt.” Men isolation och bojkott är mycket trubbiga instrument för att förändra en felaktig politik och drabbar oftast de mest oskyldiga.
Israeliska spelare var inbjudna att spela i arabiska Dubai och deltog. Detta är en öppning, precis som att amerikanska pingisspelare åkte till Kina på 1970-talet för att öppna dialogen mellan Väst och Kina.
Att bojkotta Israel från spel i kvalet till EM leder fel. Det är i mötet mellan människor som samförstånd skapas.

Cykelbanor skulle öppna upp Öriket för turismen

Turism är en expanderande framtidsnäring, och förväntas i år omsätta 250 miljarder kronor. Under 2008 var Blekinges andel av Sveriges totala turistinkomster knappa två procent. Men Blekinge är en starkt växande turistdestination i Sverige och Europa. Det är framförallt turister från Danmark, Nederländerna och Tyskland som söker sig bort från den europeiska kontinentens larm och trängsel, till Blekinge för att uppleva och njuta av lugnet i vår fridfulla natur.

Danskar och holländare är två cyklande folk med en mycket väl utbyggd infrastruktur för cyklister i sina hemländer. Ett bra exempel på detta är Öresundstågen som knyter Blekinge samman med Köpenhamn och på vilka cyklisterna kan medföra sina tvåhjuliga fordon. Holländare och danskar, men även tyskar, tar gärna med sig cykeln på semestern. Men idag får våra turistande cyklister som vill ut i skärgården på flera sträckor samsas med biltrafik i höga hastigheter och på smala och krokiga vägar. Detta är varken tillrådigt eller turistvänligt.

Som moderater anser vi att det inte är kommunens sak att driva företag. Däremot skall kommunen skapa infrastrukturella förutsättningar för företagande inom exempelvis turistnäringen. En satsning på utbyggnad av cykelbanor i skärgården skulle öppna upp Öriket för cykelturismen, och cyklande turister skulle kunna kombinera en unik naturupplevelse i skärgården med kulturhistoriska nedslag, som t.ex. besök på världens äldsta i bruk varande militära befästning, Kungsholmsfort.

För att skapa en trafiksäker miljö för cyklister och övriga trafikanter som vill bege sig ut i Öriket, krävs att en cykelväg byggs över Möcklö och Senoren som kopplar ihop den befintliga cykelvägen på fastlandet med vägarna på Sturkö. Denna utbyggnad kan vara första steget till att profilera Blekinge som Sveriges mest cykelvänliga län. Faller satsningen på cykelturism i Öriket väl ut, finns mängder av smultronställen i Blekinge som bättre skulle tillgängliggöras för cykel, dessutom är det en klimatvänlig form av turism, allra helst om tilltransporten företas på Blekinge kustbana.

Reformer bakom tillväxten

Konjunkturinstitutet har reviderat upp sin tillväxtprognos och spår att Sveriges BNP skall öka med 3,7 % 2010 och detta placerar landet på främsta plats i den europeiska tillväxtligan. Ett litet land med stor exportindustri, som Sverige, drabbas värre vid internationella ekonomiska kriser, men växer samtidigt snabbt när hjulen väl börjar snurra. Men den snabba återhämtning Sverige nu befinner sig i, kan denna gång inte enbart förklaras med att den globala tillväxten tagit fart. Sveriges högre BNP förklarar KI också med en ökad inhemsk konsumtion, en konsumtion som möjliggjorts genom den borgerliga regeringens ekonomiska reformer.
Trots att världen har upplevt den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet under den senaste mandatperioden, har den borgerliga regeringen lyckats stärka Sveriges finansiella position, varför landet inför nästa mandatperiod kan fortsätta det nödvändiga ekonomiska reformarbetet.
Moderaterna gick till val på att bekämpa arbetslösheten, men detta vallöfte har inte infriats. Trots den globala krisen har arbetslösheten inte ökat mer än knappt tre procent, från 6,1 % 2006, till 8,8 % 2010. Den inslagna väg, med en politik som skapat förutsättningar för Sveriges formidabla återhämtning 2010, bör det inte råda några tvivel om skall fortsätta skapa möjligheter som infriar vallöftena om sänkt arbetslöshet.
För en normalinkomsttagare har jobbskatteavdraget givit 1 500 kronor mer i månaden. Denna reform har fram till våren 2010 varit ett svart skynke för oppositionen, men när de rödgröna nu själva upplever nyttan och nödvändigheten av jobbskatteavdraget, har tre fjärdedelar av reformen smugits in i det egna valmanifestet.
I september väljer svenska folket vilken politisk inriktning det vill skall styra landet de kommande fyra åren. Valet kommer att stå mellan den borgerliga alliansen som lotsat landet genom global ekonomisk kris till topplacering i tillväxtligan, och den rödgröna trion som gjort allt för att smutskasta reformarbetet, men i efterhand plagierar den framgångsrika politiken.
Svenska folket väljer således mellan ett framgångskoncept för framtiden som står stadigt och rider ut stormen, eller ett plagiat, en blek kopia.

Karlskrona - en kunskapskommun för framtiden

Att ligga på framkant i kunskapsutbudet är avgörande för framtiden och en kommuns möjlighet att attrahera nya och gamla kommunmedborgare. I Karlskrona har vi tagit detta på allvar, och sedan höstterminen 2009 går det att på Thörnströmska Gymnasiet läsa en gymnasial utbildning med inriktning spelgrafik och animation. På Ehrensvärdska gymnasiet, började samma termin den matematiska spetsutbildningen ”Leonardo”. Ehrensvärdska är en av fyra skolor i landet som fått möjligheten att rekrytera elever från hela Sverige att studera vid ett specialutformat program med inriktning matematik. Utbildningen sker i nära samarbete med matematikinstitutionen vid Blekinge Tekniska Högskola. För att få en än längre kontinuitet i den matematiska inriktningen erbjuder även Wämöskolan avancerade studier på grundskolenivå.

Sedan lång tid tillbaka har Karlskrona kunnat stoltsera med ett Fäktgymnasium och en specialutformad skolgång för elitidrottande ungdomar, och nu går Karlskrona i bräschen för att stimulera även intellektuellt begåvade elever att vidareutveckla sina talanger. Sveriges och Karlskrona kommuns framtida välfärd är avhängig av vårt samhälles möjlighet att skapa stimulerande miljöer för forskning och teknikutveckling. Enda möjligheten för Sverige att fortsätta inta en ledande position inom forskning och utveckling, är att tillhandahålla ett framstående och konkurrenskraftigt utbildningssystem.

I vårt land kunde vi gemensamt bygga upp ett välfärdssamhälle under efterkrigstiden tack vare att vi sluppit krigshandlingar på vårt territorium och därmed hade en intakt industri och infrastruktur. Världsekonomins utveckling har inneburit att 1950- och 1960-talens industriproduktion idag sker i länder med större konkurrensfördelar än de svenska. Huvuddelen av Sveriges ekonomi är idag post-industriell, och vi kan idag räkna vårt land som ett kunskapssamhälle.

Att svensk teknologi är högt värderad visas bl.a. av att ABB deltar i ett av de största industriprojekten i Europas historia. Det samägda bolaget Desertec skall i Saharas öken producera el genom termiska solkraftverk (CSP), som 2050 beräknas kunna täcka hela Nordafrikas och 17 % av Europas baskraft. Termiska solkraftverk producerar redan idag framgångsrikt el i Spanien och Kalifornien.

Svenska högteknologiska företag visar med all önskvärd tydlighet att de är konkurrenskraftiga och framgångsrika på den globala arenan. För att dessa företag skall ha en fortsatt stabil framtid i Sverige och Karlskrona krävs att det svenska utbildningssystemet behåller och förstärker en internationell tätposition. Satsningarna i Karlskrona på Matematik samt Spelgrafik och animation, är ett tecken på att vi antagit utmaningen om det framtida kunskapssamhället och att vi är redo att möta den globala konkurrensen.

Detta är ytterligare bidrag till vår vision om Karlskrona som – en blå framtidskommun!

Peter Glimvall (M)
v. ordf. Kommunfullmäktige Karlskrona kommun

Ann-Louise Trulsson (M)
ordf. Utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Blekinge som oslipad diamant

Vi har precis firat in det nya året och påbörjat ett nytt decennium. Det är över 20 år sedan muren föll, och det är dags att på allvar en gång för alla lämna Kalla krigets kartbild, då vår del av landet var en återvändsgränd på yttersta gränsen till den kommunistiska delen av Europa.
Idag har Karlskrona och Blekinge en unik placering, geografiskt nästan mitt i det nya Europa. Karlskrona har återtagit den position som var anledningen till att flottbasen av dåtidens framsynta makthavare placerades på Trossön, centralt belägen i Östersjöområdet. Blekinge har utvecklats till Skandinaviens port mot tillväxtmarknaderna i Öst- och Centraleuropa, samtidigt som Öresundsregionen utvecklas till Nordens ekonomiska centrum. Mitt emellan dessa dynamiska tillväxtregioner ligger Blekinge, ännu till del som en oslipad diamant.
Regeringen har delvis insett vårt geopolitiska läge, och satsar nu bl.a. på en upprustning av Emmabodabanan. Stena Line ser Karlskrona som sitt nav i trafiken till Öst- och Centraleuropa, vilket ytterligare förstärkts genom EU-satsningen ”Motorways of the Sea” och de mångmiljonbelopp som nu kommer att satsas bland annat på Karlskronas infrastruktur. Skandinaviens port mot Öst- och Centraleuropa ligger därmed i Karlskrona kommuns och dess invånares händer.
Men framgångarna i österled får inte skyla våra kontakter västerut. För att Karlskrona och övriga Blekinge skall följa med utvecklingen i Öresundsregionen och vara en del av tillväxten, krävs kraftsamlingar kring utbyggnaden av den spårbundna infrastrukturen. Blekinge Kustbana är idag integrerad med Skånetrafiken, men för att länet skall ses som en del av Öresundsregionen, måste det vara möjligt för karlskronabor att med tåg på högst två timmar befinna sig i Malmö. Dessutom behöver även blekingarna en snabb förbindelse till de av Riksdagen projekterade snabbspårsjärnvägarna.
Erfarenheterna från Skåne visar att förbättrade kommunikationer ökar tillväxten och förbättrar medborgarnas möjligheter på arbetsmarknaden. För att Blekinge på allvar skall vara en del av Öresundsregionens arbetsmarknad, krävs omfattande investeringar i Blekinge Kustbana. De Öresundståg som 2008 transporterade 1,4 miljoner resenärer genom Blekinge, har kapaciteten att färdas i 180 km/h, men det krokiga enkelspåret förhindrar denna möjlighet.
År 2020 skall det stora Europeiska forskningscentrumet ESS stå färdigt i Lund. Efterfrågan på bostäder kommer att öka med 500 per år, bara tack vare ESS. Redan idag är Köpenhamns internationella flygplats Kastrup, Europas sjunde mest trafikerade och distanserar sig därmed från Stockholm Arlanda som placerar sig först på en 11:e plats. Kastrups ställning kommer att stärkas ytterligare genom ESS.
Den fasta förbindelsen till Tyskland över Fehrman Bält invigs 2018 och 2020 beräknar Skånetrafiken att tågresandet fördubblats jämfört med år 2007. En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör tros stå färdig till 2030.
För Karlskrona och Blekinges framtid är utbyggnaden av infrastrukturen helt avgörande, om kommunen och länet skall lyckas bli en sammanlänkande del och en brygga mellan två tillväxtregioner. Liksom Region Skåne verkar för bygget av en fast förbindelse under Öresund, måste Karlskrona kommun och Region Blekinge därför snarast ta principbeslut om att verka för uträtning och tillbyggnad av Blekinge Kustbana. Detta för Karlskronas och Blekinges förutsättningar att utvecklas till en framgångsrik del av vårt land. Det är en del av vår vision om Karlskrona som – en blå framtidskommun!

Peter Glimvall (M)
v. ordf. Kommunfullmäktige Karlskrona kommun

Ann-Louise Trulsson (M)
ordf. Utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Moderaterna har gjort om och tagit hänsyn till de sjuka

Politik är ett helhetskoncept och syftar ytterst till att erbjuda medborgarna en bättre tillvaro och trygghet inför framtiden. Eftersom politik handlar om människors vardag, är lyhördhet och självkritik en förutsättning för att de politiska strävandena skall få en förankring hos dem det berör.
I förra valrörelsen gick Moderaterna och Alliansen bland annat till val på att förändra sjukförsäkringspolitiken med utgångspunkt att sätta den enskilda människan och hennes förutsättningar och möjligheter till rehabilitering i centrum. Vår grundläggande inställning som präglar hela vår politiska övertygelse är den, att alla människor som kan också vill arbeta och bidra till sin egen och samhällets utveckling. Detta gäller även dem som någon gång i livet drabbas av sjukdom eller på något annat sätt, under kortare eller längre tid, måste lämna det yrkesverksamma livet.
Sverige är ett ypperligt exempel på att inget sjukförsäkringssystem är helt vattentätt. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige att, som en följd av den tidigare socialdemokratiska politiken, en stor del av befolkningen permanent ställs utanför arbetsmarknaden. Men det är heller inte värdigt det svenska välfärdssamhället att tvinga riktigt sjuka människor ut på arbetsmarknaden.
Moderaterna har nu lyssnat och tagit till sig den kritik som framförts den senaste tiden, och de människor som på det nya året riskerade att bli utförsäkrade, kommer nu inte att bli det. Alliansen och Moderaterna har gjort om och tagit hänsyn till de synpunkter som framkommit mot det tidigare förslaget. Det yttersta målet skall vara att så långt möjligt ge alla medborgare en möjlighet att rehabilitera sig och återvända till arbetslivet. Men de som drabbas av svårare sjukdom och där diagnosen visar på betydande svårigheter att återgå till ett arbete, skall inte tvingas ut på arbetsmarknaden. Sjukdom skall inte i sig leda till ekonomiskt bistånd, men sjukdom skall heller inte betyda att den enskilde blir satt i ett socialt och yrkesmässigt utanförskap.
Politik är att vilja skapa bästa möjliga förutsättningar för den mänskliga tillvaron utifrån en ideologisk övertygelse. Vår politiska gärning vilar på en humanistisk och socialkonservativ grund. Det är individen, hennes rättigheter och skyldigheter, som är utgångspunkten för hur vi vill att samhället skall utvecklas. Utan en social grundtrygghet tillvaratas inte folkflertalets samlade resurser. En politik med individens bästa i centrum, lösgör samhällsmedborgarnas livsvilja och skaparkraft, till gagn för det allmännas bästa. Detta är målet för en modern och framtidsinriktad moderat politik.

Peter Glimvall (M)
v. ordf. Kommunfullmäktige Karlskrona kommun

Ann-Louise Trulsson (M)
ordf. Utbildningsnämnden Karlskrona kommun